Tillväxtdagen 2019
Hållbarhet som tillväxtrecept
Näringslivet kommer nog aldrig få pusta ut. Och varför skulle dom? Det verkar inte ens som dom vill göra det. Varför ta en break och börja förvalta när man ständigt kan förbättra och utveckla? Att lära sig nya saker och bygga på samlingen verktyg i den redan proppfulla kunskapslådan verkar vara en helt naturlig del av att vara företagare eller entreprenör. Eller? Självklart är det inte så. Man kan inte inte dra alla över en kam och säga att så är det. Men dom som aktivt söker nya konkurrensfördelar för att lyckas som ledare eller locka till sig nya talanger finns det hyfsat gott om. Annars skulle inte Tillväxtdagen i Tjust år efter år locka så många deltagare att delta. Så var fallet även i år när den 16:e upplagan gick av stapeln ute på ett soligt (som vanligt) Gränsö.
Det går trender i näringslivet. Det kan ingen missat. Och är man någorlunda insiktsfull så har man också märkt att vissa trender är till stor nytta för samhället i stort. Inte bara för företagen. Förra årets stora employer branding-trend fick alla att hajja till och åtminstone starta ett LinkedIn-konto. Innan employer branding var trenden digitalisering. Den miljövänliga och ekologiska trenden dominerande några år tidigare och har fastnat i dom flesta ledningsgruppers agenda. Den poppar upp numera som ett självklart inslag när det gäller affärsplaner, visioner och utåtriktad kommunikation.
I år och förhoppningsvis en lång tid framöver är det hållbarhet som är trenden. Det är där man ska lägga fokus. Med all rätt. Hållbarhet är ett ganska litet och anspråkslöst ord men det rymmer så mycket bra i det. Det är inte särskilt mycket schvung i ordet heller. Smaka på det. Hållbarhet. Känns som vilket ord som helst faktiskt. Det kanske är just det som är grejen med hållbarhet. Att ordet inte behöver så mycket hype eller kosmetika för att vara fräscht, attraktivt och angeläget. På engelska heter sustainability. Lite fräckare men inte på långa vägar lika peppigt som employer branding eller digitalisering. Kanske hållbarhet inte ens är en trend utan ett nytt sätt att driva företag och samhälle på som är här för att stanna?
Hållbarhet spänner över det mesta som företagare sysslar med dagligen. Det är lättillgängligt och det finns i vardagen. Från en hållbar personalstrategi till en hållbar leverantörskedjan. Begreppet hållbarhet omfattar även kundernas beteenden och hur alla mår. Det är stort. Hållbarhet inbegriper alla länkar i kedjan som näringslivet utgör.
Att sätta hållbarhet som årets tema på Tillväxtdagen är både modigt och lite som att ge sig ut på tunn is samtidigt. Ingen vet riktigt vad hållbarhet omfattar helt och hållet, ännu. Kanske kommer det aldrig helt och fullt definieras? Hur ska man då kunna göra ett heldagsprogram för kunskaps- och idétörstande näringslivsrepresentanter som både är relevant och intressant. Man chansar lite och försöker få med så många delar som det går av vad man kan uppfatta vad hållbarhet står för. Modigt. Gick det bra? På pappret kanske det inte borde gjort det men i verkligheten så gick det utmärkt.
Utmaningen i att skapa ett spännande och relevant program ligger inte bara i att ingen riktigt kan sätta fingret på vad hållbarhet är utan också att de som pratar och jobbar aktivt med hållbarhet är relativt okända namn. För de som tillhör gruppen early adopters, den typ av människor som hoppar på allt nytt som dyker upp och ofta ligger två år före, så fanns det några halvkvädna namn på programmet. Men för de flesta var det helt nya namn.
Hur lockar man då näringslivet att komma dit? Genom att göra just så. Erbjuda det senaste och mest relevanta. Visst är det en chansning första gången men de företagare och entreprenörer som lägger en hel dag på Gränsö en gång om året vill få det bästa och det senaste serverat. Hur vore det annars? Att de fick gammal skåpmat och inspirationsföreläsare. Det vore kanske härligt men inte särskilt relevant. Näringslivet brottas med mängder av utmaningar. Varje dag. För att på ett hyfsat hanterbart sätt kunna hålla sig konkurrenskraftig måste man sitta på ny kunskap och bygga attraktion. Och det är det Tillväxtdagen ska leverera. Västervik är en egen arbetsmarknadsregion med ett av Sveriges sämsta betyg i näringslivsklimat och en allt mer åldrande befolkning. Det är därför Västervik Framåt måste fortsätta leverera Tillväxtdagar med fokus på konkurrenskraft och inte gemytliga inspiratörer. Då hjälper Tillväxtdagen till att skapa en ännu bättre plattform för näringslivet att orka hålla i, utvecklas och skapa attraktion. Det är det enda sättet.
”Hur hållbar är du Maya?”
Dagen börjar med en återblick av året som gått. En del ligger till och med precis runt hörnet att ske. Listan är lång och gör att man inte kan låta bli att fundera på hur det vore om man satte ihop en årskrönika, ett bokslut varje år. Samla allt som näringslivet gör på ett samlat sätt. Det kanske är först när man får hela listan med initiativ, utveckling, framgång och mod samlad som man inser rollen näringslivet har för att Västervik är vad det är idag. Det är ingen slump. Det är en oändlig rad av olika människors vilja, drivkraft och mod som återspeglas i det som sker. Visst vore det något att visa upp för allmänheten och kanske rent av politiker.
I år är Niklas Lind och Maya Ljungblad programvärdar och moderatorer på Tillväxtdagen. Maya är ny för i år. Niklas känns grymt varm i kläderna med några år på nacken som programvärd. Det känns tajt men ändå avslappnat. Värdparet vet vad dom pratar om. Niklas har båda fötterna i näringslivsjorden i Västervik genom sitt jobb på Västervik Framåt och Maya har åtminstone ena foten där. Hon är från Västervik och jobbade länge på Tjustbygdens Sparbank. Numera jobbar hon och bor i Helsingborg som digital strateg.
– Hur hållbar är du Maya? frågar Niklas.
– Jämställdhetsfrågan är viktig och den jobbar jag med på jobbet, säger Maya.
– Du då Niklas?
– Jag fyller matkassen med minst 50 % ekologiska matvaror och går alltid med barnen till dagis och skola.
Det är så det är med hållbarhet i realiteten. Hållbarhet handlar om att ändra och ställa om. Göra det bättre på många områden. Socialt, ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt är några områden.
Niklas hoppas att besökarna skall ta med sig ett nytt och bredare synsätt från Tillväxtdagen där man kan se affärspotentialen i att vara ett hållbart företag.
– Om deltagarna på Tillväxtdagen är lite klokare och lite hungrigare på nya affärer när dagen är slut är jag nöjd, fortsätter Niklas.
Vad har då hänt senaste året i Västervik? Richard Bergström kommer äntligen snart få sätta den första Aquavillan på plats i Skeppsbrofjärden. Svensk Presshärdning har bytt namn, nyanställt och går som tåget. Kriminalvården bygger ut anstalten och fortsätter rekrytera fler medarbetare. Både Boligheter och Busfrö har öppnat flera nya butiker runt om i Sverige. Jesper Björkman, entreprenören bakom Palladium och Löga Beach Party storsatsar på en två-dagars festival på Bökensved. Krogkultur har etablerats som ett återkommande folkligt kulturevenemang med fullsatta krogar. Det nya bostadsområdet Ekhagen börjar på allvar ta form och de första flyttar snart in. Ja, listan kan faktiskt bli hur lång som helst. Det händer alltid mycket i Västervik. Man borde berätta det för fler…
Barometern tar pulsen på näringslivet
Västervik störtdök i Svenskt Näringslivs ranking förra året. Näringslivsklimatet i Västervik var bland de absolut sämsta i hela Sverige. För många företagare var det en bild som man inte kände igen. För andra var det exakt så man kände. Näringslivsklimatet uppfattas olika beroende på vem man är och vilken kontakt man har med kommunen. En ranking är bara en indikation på att alla kanske inte är 100 % nöjda men det är inte hela bilden av verkligheten. Visst vore väldigt bra att kunna känna näringslivet på pulsen hela tiden. Ställa frågor och få svar. Från alla typer av företag. Då får man koll på hur det ligger till egentligen. Just det har Västervik Framåt tagit fasta på och skapat ett digitalt verktyg för att hålla en dialog med företagen i Västervik. På Tillväxtdagen lanserade man det digitala konceptet Barometern och gav bakgrunden varför man har valt den här vägen. Barometern är inte bara en digital enkät utan också ett verktyg för att presentera och redovisa hur det egentligen ligger till med många olika frågor som just rör näringsliv och kommun. Som till exempel hur många bygglov som bearbetas varje år och ur många som får avslag. Det är viktig information att känna till när man tar sina beslut eller uttrycker sin värdering hur näringslivsklimat ser ut.
Alternativa fakta och faktaresistens
När man tänker hållbarhet så kanske man spontant inte tänker på fake news. Fake news är precis som det låter fast på svenska – falska nyheter. Fenomenet tog fart i och med allt fler människor började använda sociala medier som nyhetskanal. Ganska snabbt dök det felaktiga påståenden och fejkade nyheter på olika sociala plattformar som Facebook och Twitter.
Idag är fenomenet omfattande och används till och med i presidentvalskampanjer. Hur det hänger ihop med hållbarhet är egentligen ganska enkelt. Om vi tar beslut grundade på falska nyheter som rör till exempel klimatpåverkan så kanske vi tar felaktiga beslut som har motsatt effekt. Likaså när det handlar om politik och andra frågor. Har vi felaktig information kan vi inte röra oss mot ett hållbart samhälle.
Tillväxtdagens första föreläsare är Emma Frans, expert på fake news och doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm till vardags. Hon har sedan 2013 drivet en blogg med fokus på fake news och vad som gör oss människor så mottagliga för falska påståenden. Emma kallar det för att människor blivit faktaresistenta. Vi är immuna mot sanningen och fakta. Vi tror på det vi vill tro på för att det gynnar vår egen idé av hur vi vill eller tycker att det är. Det har inget med om det är sant eller falskt att göra.
”Jag skiter i att det är fejk. Det är för djävligt ändå.” Det är ett exempel som Emma Frans hittat på sociala medier hur man ser på fake news. Man vet att det är fejk men tycker ändå att det är något man ska ta ställning för eller emot. Vi ser en tendens att människor blir allt mer överskattande i vad dom vet och vad dom kan. Emma menar att det är stor fara i det.
– Vi går emot information som inte bekräftar det jag tror på oavsett om det är sant eller falskt. Vi lever i en post-truth-era kan man säga. Vi vet inte längre vad som är sant eller falskt och många av oss har blivit helt faktaresistenta. Kellyanne Conway, president Trumps kampanjstrateg har till och med myntat ett nytt uttryck för fake news som kallas för alternative facts, alternativa fakta. Det innebär att det kan finnas två sanningar. Man väljer vilken man vill tro på, berättade Emma.
Fake news sprids sex gånger snabbare på nätet än sanna nyheter idag och den stora faran med fake news är att de uppfattas som riktiga nyheter av många. Emma Frans menar att vi måste bli mer kritiska till vad vi tar till oss som fakta eller nyheter. Vi måste kunna ta beslut på rätt underlag.
Olika behov, olika möjligheter
Sedan några år är de parallella seminarierna en stående punkt på Tillväxtdagens agenda. Dom fungerar verkligen bra och är riktade mot olika områden och ibland branscher. Behoven av ny kunskap ser olika ut för alla och de parallella seminarierna skapar bredd och erbjuder något för alla.
Kommer det finnas företag som inte har ett hållbart ledarskap i framtiden? Seminariet Hållbart ledarskap gav ett tydligt nej på den frågan. Det kommer det inte göra. Av flera skäl. Hållbart ledarskap är den nya normen för ledarskap. Ledarskapet möter egentligen kraven och behoven från de yngre generationerna. Men att man verkligen arbetar med hållbart ledarskap är inte samma sak som att gå en två-dagars utbildning utan man på djupet förstår vad ett hållbart ledarskap är för just det företag man leder. Alla företag är olika och alla individer är olika. Det finns med andra ord ingen mall att följa. Företag utan hållbart ledarskap kommer framöver få svårt att rekrytera personal och behålla den. Så det är en ren konkurrensfördel att satsa ytterligare på att utveckla ledarskapet och framför allt kunskapen om hur vi människor fungerar bäst när vi ska jobba tillsammans. Tillväxtdagens andra föreläsning handlar om just hållbart ledarskap och vad vi vet idag som krävs för att etablera någon form av symbiotisk arbetsplats där fler medarbetare mår bra och kan utvecklas.
Clara Löfvenhamn driver bland annat Bossbloggen och är ledarskapscoach. Hon menar att hållbarhetsperspektivet finns i allt modernt ledarskap.
– Jag är så trött på att se statistiken för hur vi mår och hur stressade vi är.
All stress kommer inte från jobbet måste man komma ihåg. Stressen man kan känna på jobbet är till stor del resultatet av den stress man upplever i hela sin livssituation. Man hinner inte med det man vill eller tror krävs för att vara lyckade som personer. Det är kombinationen av stress i det privata livet och på arbetet som gör situationen svår för många. Finns det något bra sätt att komma till rätta med det då?
– Det första alla företag och organisationer behöver göra är att skapa en tydlig målbild och en karta för hur man når målet tillsammans. Att alla har samma kartbild är avgörande för att alla ska kunna lyckas, menar Clara.
”Vi har ett samband på och utanför jobbet”
Clara Löfvenhamns föreläsning avslutades med en kortare paneldebatt där tre företagare från Västervik gav sin syn på hållbart ledarskap och delade med sig av konkreta tips hur man kan tänka och agera.
– Jobbet är en stor del av livet men det är ändå ett jobb, påminde Amanda Krafft, Tjust Mekaniska Verkstad oss om.
– Bjud in dina medarbetare till en dialog, var Stina Qubtis förslag, grundare av butikskedjan och franchisekonceptet Busfrö Nytt & Bytt.
– Skapa en not to-do-list, våga göra fel och våga bjuda in, tipsade Mia Nilsson, HR-chef på Västerviks Sjukhus.
Mia Wahlström, teknologie doktor och konsult på Tyréns höll seminariet Vad är stadens själ? som handlade om ”liveable and sustainable cities”. Det timslånga seminariet tog upp de utmaningar och möjligheter som finns för att behålla attraktionen som stad och även öka den.
Företaget Digitalsnack föreläste under rubriken Digitalt i praktiken om hur man lyckas hållbart på sociala medier.
– Fundera på hjärtefrågan och målgruppen, vilka kanaler man ska vara aktiv i och gör en plan. Varje företag behöver hitta sitt eget ekosystem för sociala medier, uppmanade Digitalsnack.
Västervik Framåt och Almi vill att fler företag tar hjälp att hitta nya perspektiv med extern hjälp. Syna ditt företag var titeln på de fjärde parallella seminariet på Tillväxtdagen. Seminariet presenterade goda exempel på företaget som anlitat extern hjälp för att utvecklas och lyfta.
Kan en lunch skapa tillväxt?
Att få nätverka och mingla runt bland andra företagare och entreprenörer känns ett måste på en Tillväxtdag. Nya idéer poppar upp under en sån här dag och då är närheten och enkelheten till samtal viktig. När den arenan finns på plats skapas tillväxt. Lunchbreaket är perfekt tillfälle för det. Det ska vara långt och ge möjlighet till många samtal. Att det sker i Gränsö Slotts sköna trädgård gör det nästan abstrakt. Och det kanske är det som är grejen. Att företagarna och entreprenörerna träffas under andra former än vanligt. Det ger en boost. De vanliga konferensrummen är utbytta mot en grön gräsmatta och en solig himmel. Det måste ge effekt.
Veckans affärer på Tillväxtdagen
Begreppet podd känner de flesta till. Enkelt uttryckt kan man säga att det är en intervju som läggs upp på digitala plattformar. En del filmas, en del direktsänds men gemensamt är att de liknar ett radioprogram. Poddar finns för nästan alla specifika områden; den egna företagaren, tillväxt, hållbarhet, driva e-handel, sociala medier, hur man röker kött, vad som krävs för att lyckas med trädgården och många många fler. Hållbarhetsexperten och författaren Jessica Cederberg Wodmar från Veckans Affärers Hållbarhetspodd var på plats för att spela in två avsnitt.
I det första avsnittet intervjuades Anna Blom, vd, Länsförsäkringar i Kalmar Län om hur de jobbar med hållbarhet.
– Vi har hållbarhet i allt vi gör. Vi har det i vår vision och hållbarhet är affärskritiskt för våra kunder, förklarade Anna Blom.
Det andra avsnittet handlade om hur man skapar konkret hållbarhet för miljön. John Nyberg från Pure Bio Synergy har skapat en teknisk lösning för vattenrening genom en unik, patenterad metod. Pure Bio System är en start-up som startade för 8 år sedan och har idag prototyper testade för att snart börja en serieproduktion.
– Det finns ett enormt behov av rent vatten i hela världen. Vår produkt kan hjälpa alla att få tillgång till rent vatten eftersom den är solcellsdriven, berättade John Nyberg.
Företagsklimat i division 6
Få kan ha missat Svenskt Näringslivs ranking av näringslivsklimatet. Västervik ligger nästan på jumboplatsen efter ett dramatiskt tapp på 92 placeringar. Någon sa att det är som att spela i division 6 i fotboll. Det jämförelsen stämmer säkert till viss del. Västervik håller mycket högre nivå och kvalitet i näringslivet än den placering rankingen visar. Men rankingen handlar om hur företagen känner och inte vad de åstadkommer eller hur bra dom står sig i konkurrens med andra företag. Ranking är en upplevd känsla hur kommunen ser på företagen och om företagen upplever det som att det finns ett samspel och gemensamt mål. Det är det rankingen handlar om.
Näringlivschefen för Västerviks kommun, Ulf Kullin, tillsammans med Thomas Eriksson, vd på Västervik Framåt gav en redovisningen av nuläget och vad som har gjorts sedan i höstas då rankingen presenterades. Bland annat har en företagslots anställts på kommunen för att serva företagen med kortare processer för till exempel tillstånd och bygglov.
– Man måste förhålla sig till resultatet i rankingen. Man kan inte ha så mycket åsikter om det. Det är det utgångsläge vi har, sa Thomas.
Kommunen startade en egen undersökning av näringslivsklimatet under vintern för att få en bredare bild av hur företagen tänker och känner. Resultatet var liknande det som Svenskt Näringslivs undersökning gav.
Den låga placeringen i rankingen över näringslivsklimatet kommer fortsätta engagera och kommer med all säkerhet skapa positiva resultat. Vilket är bra i sig. Det viktiga är att alla får samma kartbild att jobba efter. Vad är det som ska bli bättre och hur? Näringslivet, tjänstepersoner på kommunen och politiker måste enas om ett handlingsprogram som leder framåt och som är klart och tydligt. Frågan man kan ställa sig är om kommunens tjänstepersoner och politiker fått ge sin bild av näringslivet och hur deras attityder till företagen ser ut. Då skulle man kanske se hur de ömsesidiga attityderna ser ut.
Den stora generationsutmaningen
I alla tider har vuxna tyckt att de unga är lata och bortskämda. Det är en gammal konflikt som verkar hålla i sig. Men det är dags att bryta den konflikten och börja förstå varandra lite bättre menar Lovisa Sterner på insiktsbolaget Luna Labs.
– Hälften av världens befolkning är under 30 år idag och den första personen som blir 200 år gammal är redan född, sa Lovisa.
Om vi ska klara framtiden så måste vi förstå unga bättre. Allt förändras snabbt i samhället idag och det som fungerade igår kanske inte funkar idag. För att förstå ur olika unga och vuxna tänker idag gav Lovisa ett exempel:
– Personer mellan 15 och 29 år tycker att det är privatpersonerna som är ansvariga för att lösa miljö- och klimatfrågan medan de mellan 40 och 49 år anser att det är politikernas ansvar att lösa den frågan.
Politik är identitet idag för unga. Det handlar om sakpolitik och inte partipolitik. Man vill vara en del av en rörelse och man vill vara tydlig med det. Man vill påverka och anser att man har ett ansvar personligen.
– Hälsan är lika viktig som jobbet för som unga idag. Samtidigt är rädslan för stress hos unga stor idag och den grundar sig att man är otränad att ta konflikter och hantera utmaningar, förklarade Lovisa.
Lovisas brasklapp i det här ämnet är att inte tycka så mycket om det. Unga har alltid varit lata och bortskämda i de vuxnas ögon. Så är det nu med och det är bra att känna till hur unga tänker och varför de tänker som de gör. Det kanske är dags att bryta konflikten?
Apropå unga
Victoria Essenholm och David Larsson är båda unga och går på gymnasiet. De har valt att starta ett UF-företag och deras affärsidé har varit att skapa en bok som ska hjälpa unga att enklare flytta hemifrån genom smarta tips om bland annat ekonomi, försäkringar och boende. Idén har tagit dom ända till SM-finalen för UF-företag.
Vad är cirkulär ekonomi egentligen?
Sedan tidernas begynnelse har människans strävan efter välfärd gått hand i hand med linjär ekonomi. Vi har tillfört och förbrukat resurser för att skapa det moderna samhället. Så gör vi fortfarande till stor del. Återvinning och återskapande är en liten del av hur vi hanterar resurser. Cirkulär ekonomi är raka motsatsen till linjär kan man säga. I den cirkulära ekonomin ska resurser tillbaka in i systemet. Det kan handla om exempelvis råvaror som trä, metall och plats men även om naturresurser som vatten och energi.
Tobias Jansson är på plats på Tillväxtdagen för att ge oss en bättre uppfattning om vad cirkulär ekonomi handlar om. Han har jobbat med cirkulär ekonomi sedan 2012 och driver bland annat circulareconomy.se.
– Fosfor till exempel, kommer att peaka under vår livstid. Det betyder att fosforresursen som finns kommer ta slut. Indium som bland annat används för att producera platta skärmar kommer peaka om några år redan. Och det finns många fler resurser som är på väg att peaka vilket innebär att det inte finns något kvar att utvinna.
Cirkulär ekonomi är en ekonomi som i grunden är designad för att material ska gå tillbaka i systemet och återanvändas. Affärsnytta som skapar miljönytta kan man säga. Att återanvända material har en stor ekonomisk fördel. Bara inom EU skulle företagen kunna spara 500 miljarder euro per år genom att återanvända material. Byggsektorn är den bransch som skulle kunna tjäna mest på att återvinna och återanvända material.
Redan idag är många företag verksamma med ett cirkulärt ekonomiskt tänkande i sina verksamheter. Exempelvis IKEA som just nu planerar att börja hyra ut möbler istället för att sälja dom. På så vis kan möblerna användas maximalt. När du inte behöver möbeln längre lämnar du tillbaka den och någon annan kan hyra den. Andra exempel är mattföretaget Dessa som tillverkar plastmattor som är 100 % återvinningsbara. Volvo har idag en verksamhet som renoverar och bygger om begagnade lastbilsmotorer så de blir som nya. Genom att återanvända gamla motorer sparar de 85 % av grundmaterialet och behöver bara tillföra 15 % nya delar.
Tobias redovisade mängder av goda exempel på cirkulär ekonomi inom näringslivet och många fick nog en bra tankeställare hur deras egen verksamhet kunde tänka mer cirkulärt än linjeärt. Det vore bra för alla eftersom det finns två positiva utfall – det miljömässiga och det företagsekonomiska. Kan du sänka kostnader för att producera en vara för att du återanvänder material får du ett lägre slutpris. På så vis skapar du en priskonkurrens.
Hållbart ledarskap som skapar kompetensförsörjning
Efter många utmaningar kom Vahid Zohali som 17-årig ensamkommande flykting från Iran till Sverige. Att få komma till ett nytt land utan krig och förföljelse insåg Vahid var en andra chans för honom. Han studerade IT och hade en tydlig målsättning att förvalta den andra chans han fått. Men det visade sig inte vara så enkelt. Trots hans utbildningar och talanger var det svårt att hitta ett arbete. Han sökte hundra jobb utan att få en anställning. Till slut vågade ett företag satsa på den utrikesfödda Vahid och resan till att bli nominerad till Årets chef hade börjat.
En av många talanger Vahid har är att berätta en historia. Det gör att hans resa också blir vår resa. Det är enkelt att gripas av Vahids och hans brors utmaningar då de försöker ta sig från Iran till Sverige, inte bara en gång utan tre, innan de lyckas. Vahid menar att man måste se talangen på insidan och att talangerna finns överallt men att man måste våga titta bakom cv:n och utbildningar. Vem är den personen egentligen. Finns drivkraften men inte kunskapen har man något att bygga vidare på. Att se individen är hållbart ledarskap för Vahid och så borde alla tänka.
Tillväxt genom åren
Varje år delar Tjustbygdens Sparbank ut ett Tillväxtstipendie till ett företag eller person som gjort en tillväxtresa. I år tilldelades Tillväxtstipendiet Per-Inge och Victor Hallen på Hallens Buss för deras utvecklingsresa på senare år. Även om företaget funnits sedan 1948 och hela tiden utvecklats är det på senare år det verkligen tagit fart. Priset delar Per-Inge med sin son Victor som också kommer att ta över företaget och föra det vidare på deras tillväxtresa.
Det är skönt med lite avrundning på dagen med mer gemyt och nätverkande. Man får tid att prata igenom och tillsammans analysera de nya insikter och kunskaper man fått under dagen. En middag med underhållning är perfekt för det. Men först ett intervju med en person som verkligen tagit hållbarhet till nästa nivå.
Hållbar matlagning med världsklass
Edin Dzemats intresse för mat uppstod på hemkunskapslektionerna. Hans lärare tyckte han borde bli kock och Edin följde hennes uppmaning. Många år senare utses Edin till lagkapten för Svenska kocklandslaget, vinner Kockarnas kamp och hela Sveriges hjärtan. Där emellan har han drivit flera topprestauranger, hunnit med en sejour på världens bästa restaurang Noma i Köpenhamn innan han till slut hamnade i Västervik. Hur det gick till är en annan historia. Edin vet allt om hållbarhet när det gäller mat. Och det har blivit hans ledord i sin matlagning. Att jobba med närproducerade råvaror som är i säsong och att tillvarata så mycket man kan av råvarorna är hans mantra. Kvalitet går alltid före kvantitet. En dålig köttbit är alltid en dålig köttbit även om den är billig. Nu bor Edin i Västervik och han verkar ha en hel del spännande planer för framtiden när det gäller mat och Västervik. Exakt vad det blir återstår att se men att det kommer bli spektakulärt bra, det tror jag man kan räkna med.
Hur gör jag nu?
Det är inte enkelt att orientera sig mentalt efter en Tillväxtdag. Vad ska man satsa på? Vad gör jag med all ny insikt och kunskap? Man vill göra allt på en gång och lite till. Det finns ingen manual för hur man kan eller ska göra tyvärr. Men ett tips skulle kunna vara att tratta ner det man tycker är viktigt direkt ner i affärsplanen, affärsidén eller företagskulturen. Se om det funkar. Funkar det kan man fortsätta utveckla det. Funkar det inte så kanske det inte är någon fara. Man har i alla fall testat. Det skulle vara väldigt intressant att mäta effekten av en Tillväxtdag. Hur mycket sker i form av utveckling efter en sådan dag i företagen? Det kanske den nya Barometern kan ge oss svar på nästa Tillväxtdag?
Text: Fredérick Lindström