TILLVÄXTDAGEN 2011
Tillväxtdagen 2011 hölls liksom föregående år i magasinet på Gränsö slott, med plats för expo såväl inom- som utomhus, och även i år visade sig vädergudarna från sin bästa sida. Årets tema var genombrott, men det talades också mycket om tvärverkan och tvärsamverkan. Att gemensamt verka för att nå genombrotten, och våga tänka lite tvärt emot.
Dagens första talare var Hans Stråberg, tidigare koncernchef för Electrolux. Efter många år återvände han 1992 till sin hembygd för att bli platschef på Electrolux i Västervik. Det var med blandade känslor han såg på sin uppväxtmiljö. Den vackra omgivningen uppskattade han än mer som tillbakaflyttare, och han mötte hos sin personal en stark lojalitet och arbetsmoral. Men det fanns i bygden en underliggande molande känsla av tröghet, förändringsovilja och Jantelag.
Electrolux påverkades starkt av omvärldsförändringen, med ökad priskonkurrens och konsumenternas ändrade livsmönster och krav. För Electrolux som för andra branscher gick utvecklingen mot att flytta från högkostnadsländer. Så 2005 stod Hans Stråberg inför vad han ser som sitt livs svåraste beslut i hans karriär – att lägga ned fabriken i Västervik, stadens största arbetsgivare. Han beklagade de personliga tragedier detta förde med sig, men betonar att det inte fanns några alternativ.
– Förändringar skapar trots allt möjligheter, om man stannar upp och tänker framåt, säger Hans. De negativa effekter man ser på kort sikt överträffas av de goda på lång sikt. Detta är Västervik ett exemplariskt bevis på. Idag talar man nationellt om ”Västerviksmodellen”, och den resa Västervik gjort. Det är ni som ska ha cred för det! menar Hans. Det gäller att vara beredd på det som komma skall. Man får försöka anpassa sig och inte isolera eller kapsla in sig. Den hastigt ökande globaliseringen är här för att stanna och är i grunden positiv. Vi har trots allt färre globala konflikter, murar har fallit och människor har privat fått det bättre. Den s.k. medelklassen ökar med 70 milj personer per år.
– Världen är full av lösningar som letar efter ett problem, enligt Hans. Det gäller att presentera en lösning för kunden innan kunden ser problemet. Kundinsikt och design blir allt viktigare. Förmågan att fylla ett kanske ännu inte uttalat behov för att kunna ta bra betalt för sina produkter/tjänster. Den högförädlade industrin är en global konkurrensfaktor, och Hans varnar för den ingenjörsbrist som ökar inom EU. Små som stora företag är beroende av anpassningsbarhet och innovationsmöjlighet. Kostnadseffektiviteten sitter inte längre i att prispressa. Vi måste se omvärlden och utvecklingen som den är och ha en öppen och nykter syn på framtiden.
Hans avslutar med att citera Olof Stenhammar, fast byta ut hans Finspång mot Västervik: ”Jag vill inte verka skrytsam, men jag kommer från Västervik.”
Anders Wiman, VD för Saab Barracuda i Gamleby, talade också om vikten av att ständigt ligga steget före och vara anpassningsbar på en föränderlig marknad. Barracuda är världsledande inom sitt område – signaturanpassning, avancerad teknik för att undvika upptäckt och identifiering.
Det hela startade 1957 med ett kamouflagenät utvecklat av Carl Ekman, och den första exportaffären gjordes 1960. Idag levererar man till 58 länder, såväl produkter som tjänster, framför allt inom den militära sektorn. Kamouflage är tyngdpunkten, men efterfrågan på skenmålssystem, skyddslösningar och relaterade tjänster växer kraftigt. Saab Barracuda är ett starkt varumärke som symboliserar en högteknologisk leverantör med ett unikt globalt marknadsnätverk. Hemmamarknaden är mycket stark, vilket enligt Wiman är en förutsättning för att man ska vara trovärdig på den globala marknaden. Man jobbar mycket kundfokuserat och har en anpassningsbar grundstrategi. Produktkapaciteten är hög och flexibel med en kontinuerlig innovationsprocess som ledstjärna. Idag svarar Barracuda för alla teknikgenombrott inom branschen.
En långsiktig och varaktig tillväxt kräver hög närvaro på den internationella marknaden, samt en välbalanserad och konkurrenskraftig produktfåtölj. Barracuda har haft en tillväxt på svindlande 300% på 10 år. Nyligen gjorde man ett större genombrott i o m en affär som på fyra års tid beräknas vara värd 670 miljoner kronor. En s k delta-affär, d v s en affär som blir omvälvande för företaget. Kostnaden för att landa den nya stora affären uppskattas till 5 milj kr på 5 år och 25 kundbesök. Balansgången mellan kundanpassning och bestämdhet baserad på fakta och erfarenhet är en långsiktig process. Nu har företaget 8 liknande affärer på G. Anders spaltar upp Barracudas förhandlings- och prisstrategi i några punkter:
* Långsiktighet på marknaden
* Teknologiöverföring
* Lång erfarenhet och kunskap
* Rätt tidsschema
* Feedback-process med andra beslutsnivåer
* Bestämd prissättning
– Utan att ta risker kan man inte växa, konstaterar Anders, och det ligger många mindre genombrott bakom det stora.
Cecilia Hertz, Umbilical Design, startade sitt företag inom rymddesign direkt efter sina studier som industridesigner, trots alla välmenande varningar om att det faktiskt inte går att driva den typen av företag i Sverige. Men Cecilia, som gärna tänker tvärtemot andra, bestämde sig inte bara för att starta sitt företag, utan också för att sätta Sverige på världskartan när det gäller rymddesign.
Hennes examensprojekt gick ut på att, tillsammans med tre andra kurskamrater och i samarbete med NASA, göra en total omstrukturering av interiören i en räddningskapsel. Man lyckades över förväntan med uppgiften, vilket resulterade i ett större projekt och ett framtida samarbete. De extrema förhållanden en astronaut lever under ställer speciella krav på lösningar. Det handlar mycket om ”weightless thinking” och och ”volume management”, då varje kilo som tas med i rymden kostar 10 000 dollar.
Extrema förhållanden skapar unika kvalitéer, och hur kan vi i andra sammanhang dra nytta av redan utvecklade rymdprodukter? Det är Umbilical Designs affärsidé – rymdtekniköverföring. Umbilical betyder egentligen navelsträng, och i rymdsammanhang betecknar det något som förbinder två enheter, som exempelvis linan mellan astronauten och hans rymdskepp. Umbilical Design verkar inom tre områden: rymd, extrema miljöer och vardagsprodukter. Varje Euro som investeras i rymdindustrin kommer samhället till gagn 20 gånger om, i form av nya företag, produkter och jobb. Som exempel på nya produkter som Umbilical Design tagit fram kan nämnas ett seglarställ, baserat på material i marsbilens däck, och en alpin hjälm med fyllning av aluminiumskum istället för den traditionella frigoliten. Inspirationen till hjälmen kom egentligen från mufflongeten, vars horn verkar klara vilka påfrestningar som helst. Man undrade om svaret fanns i skelettstrukturen och om det fanns något rymdmaterial som kunde efterlikna detta. Lösningen blev aluminiumskum, som också visade sig vara upp till 15% mer effektivt än frigolit. Först långt senare fick Cecilia veta att svaret inte låg i hornens uppbyggnad, utan att bockarna klarade smällar så bra tack vare en speciell stark nackmuskel. ”Det bevisar bara att det kan vara bra att inte vet allt när man ska ta fram en ny produkt” säger Cecilia.
2009 utsågs Umbilical Design – som ett av 10 företag i Europa – av europeiska rymdorganisationen ESA till ett s k NTTI-företag (National Technology Transfer Initiative), vilket innebär ett uppdrag att utveckla rymdtekniköverföringen för hållbar tillväxt på jorden. Man jobbar med Down to Earth-projekt i samarbete med rymdsektorn, studenter och företag. Många idéer och tankar sparas i en Outcubator – en slags idébank, för framtida användning. NTTI-utmärkelsen, ett Globe Award-pris 2008, samt en inbjudan till världsutställningen i Shanghai 2010 gör att Cecilia anser sig ha lyckats med det mål hon satte upp: Att sätta Sverige på världskartan när det gäller rymddesign.
Avslutningsvis uppmuntrar hon alla att utmana sina kunder, ha mod att tänka annorlunda, och att ständigt säga ”why not?” istället för att falla in i gammalt tänk eller säga nej.
En annan av bygdens söner – Björn Ulvaeus – berättar sen om de funderingar som ledde fram till att han bestämde sig för att satsa på Slottsholmen i Västervik. För honom representerade Slottsholmen i hans barndom ett ställe för dans och glädje, och han vill gärna se det förvandlas till en mötesplats för alla, året om. Ett ställe där man kan ta en fika, värma sig framför en brasa, se en utställning, och – naturligtvis – njuta av musik igen.
För att få långsiktig finansiering blir det såväl en hotelldel som en sektion med andelslägenheter. Det kommer att finnas full hotellservice, och i anslutning till byggnaden kommer en marina att växa fram. Det har diskuterats om huruvida den nya byggnaden är för dominant och slår ut gamla slottsruinen, men där väljer Björn att istället se en tvärverkan – att kunna genomföra tillställningar som knyter ihop byggnaderna och skapar nya möjligheter.
– Slottsholmen ska vara till för alla, betonar Björn. Västervikare, turister, konferensdeltagare, osv. Att det skulle bli en hotelldel på Slottsholmen, och inte bara andelslägenheter, var en nyhet för åhörarna. Sen levererade Björn en än större nyhet: Planerna på att få till stånd en flyglinje mellan Bromma och Västervik, vilket skulle innebära en restid på 25 min. Samarbetspartnern är NextJet, ett svenskägt inrikes flygbolag, som sett till antal trafikerade destinationer är ett av de största i Sverige. Kan man sälja 35 000 biljetter per år så kommer flyglinjen att vara vinstgivande. Målet är tre flygningar per dag, sex dagar i veckan. För att komma igång erbjuder man företag och privatpersoner i Västervik att teckna sig för valfritt antal biljetter under fem år. Biljetterna blir samtidigt andelar i bolaget Västerviksflyg, med vinstutdelning när man säljer utöver 35 000 biljetter. Västerviks kommun ser positivt på det hela och lovar å sin sida att investera i en förlängning av landningsbanan så fort de första 35 000 biljetterna tecknats. Mer information om flyglinjen finns på http://www.vasterviksflyg.se/.
Roger Psajd, Västervik Framåt, visade delar av en undersökning gjord av Grufman/Reje om hur Västerviks näringsliv står sig i jämförelse med andra kommuner. Han sammanfattade i korthet att analysen visar att:
– Västervik saknar företag mellan 59-100 anställda och de behöver bli lönsammare för att stå sig i lågkonjunktur m.m.
– företagen mellan100-300 i kommunen är b la de bästa i landet när det gäller lönsamhet även i lågkonjunktur.
– tillverkningsindustrin är den klart största branschen i kommunen (2500 anställda).
– den bransch som har störst tillväxt i antalet anställda är handeln.
– inom handeln så finns en tydlig lönsamhetsskillnad mellan de större och mindre bolagen.
– besöksnäringen har inte varit lönsam som bransch i kommunen sedan mätningen startade 2000.
– det tar längre tid för nya företag att bli lönsamma i Västerviks kommun än i länet övrigt.
Läs undersökningen i sin helhet på: http://www.vastervikframat.se/2011/05/26/analys-av-naringslivet-presentation/
En av övriga programpunkter under Tillväxtdagen var vår framtida resurs – ungdomarna, och hur vi gemensamt kan bidra till att ta hand om dem och deras utvecklingsmöjligheter på bästa sätt. Traditionsenligt utdelades också Sparbankstiftelsen Tjustbygdens stipendier.
Kvällen avrundades med besök på Gränsö hotells nya spa-avdelning och supé i magasinet, där Anna Blom, LRF-Konsult, höll årets middagstal.
Text: Annika Myr
Foto: Sara Winsnes